måndag 1 november 2010

Anonymously, me

Jag vill återkoppla till dessa rader som Agnes skrev i en debattartikel i Aftonbladet kring en antologi hon medverkar i:

Internet synliggör den mänsklighet som inte får plats i finrummen, det är skamlöshetens och bekännelsernas sanna forum. Det kan medföra mycket ont, vilket de många turerna kring bloggmobbning, näthat och känslokalla forum påvisat.

Men när man diskuterar vad anonymiteten gör med oss i form av ansvarslöshet och mobbmentalitet tenderar man att glömma bort att anonymiteten också erbjuder en helt annan sorts ärlighet, som främst blir möjlig just när man inte kan ställas till svars i egen person. Det är ett tillstånd som visar andra sidor av människan, sidor som är riktiga men filtreras bort i en vardaglig social samvaro, helt enkelt för att få vågar stå bakom dem med sitt eget namn.

En text med det egna namnets signatur blir ofrånkomligen mer självmedvetet tillrättalagd än den utan. Därför är internet fortfarande oöverträffat när det gäller genuint ärliga skildringar av inte bara sexfantasier utan också sorg, ångest, drömmar, ensamhet och andra tankar och känslor vi ofta skäms för. Att visa upp sin oförställda mänsklighet i offentligheten medför risker som mycket få är villiga att ta.

När vi är anonyma inför varandra behöver vi inte låtsas att vi gör något viktigt, läsvärt eller konstnärligt, i stället kan vi erkänna att vi bara uttrycker oss. De tillgjorda konsterna uppstår först när vi är blottade och rädda för granskningen. Anonymiteten är en förutsättning för att vissa delar av människospektrat ska kunna komma till uttryck. På internet tillåts vi stå utan skam i vår mest nakna mänsklighet, med våra rädslor likväl som våra fantasier.

När vi startade Glitterfittorna valde vi att göra det under pseudonym. Detta handlar om precis det som Agnes beskriver ovan. Jag skriver inte under mitt riktiga namn för att jag inte önskar att stå för det jag publicerar på denna blogg. Tvärtom vet många om vem jag är, min medverkan här är inget jag försöker hemliggöra. Ändå är anonymiteten viktig. Den påminner om att mina erfarenheter, mina minnen, känslor, tankar och händelser inte helt och hållet är mina. De är också andras att förhoppningsvis känna igen sig i, känna motstånd till, vilja nyansera eller ta till sig som man väljer. Jag hade inte kunnat skriva om jag inte gjorde det som Anna T, för min pseudonym gör mig så mycket ärligare och tillåter mina texter vara naknare, så som Agnes beskriver. Vi är så mycket på internet. Men vad vi aldrig är är helt och hållet oss själva, snarare den bild vi hoppas vi kan projicera. Jag säger inte att denna blogg uttrycker mitt hela jag, det tror jag inget medium kan, men jag menar ändå att anonymiteten gör det lite mera möjligt.

Därför hoppas jag att de sätt jag försöker beskriva mina upplevelser av att finnas till är det som blir viktigt, inte min person i sig. Jag antar att jag bara ville säga det. Våra mailadresser finns här, om någon skulle vilja kontakta oss som personer, med frågor av privat karaktär.

2 kommentarer:

chall sa...

Bra inlägg! Jag håller med. Själv ser det som en pseudonym, inte anonymitet per se men att man inte - som man mycket enklare kan - kan googla mitt vanliga namn och min blogg kommer upp som en träff. Det innebär att personer som jag känner som jag vill ska veta vem jag är läser min blogg, eller folk som jag mött via internet, via min psudonym, kan få reda på vem jag är när jag känner att jag vill tala om det.

Jag tror att det är det viktiga att komma ihåg, att anonym inte är det som finns utan mer handlar om att det inte är "enkelt" att säga allting under ens egna namn med allt vad det innebär som skatteverket och personuppgifter....

paranoid? jag? nej, men efter vissa troll och aggressiva kommentarer är jag glad att jag är lite mindre offentlig.

Anna Tholl sa...

Denna blogg är relativt skonad från troll, men det är ytterligare en dimension till varför man vill använda pseudonym. Det gäller, på nätet som i verkligheten, att ha hård hud i mötet med andra. Jag är nog skeptisk till möjligheten till total anonymitet i kommentarsfältet. En nackdel med blogger.