Min pappa är på besök för att umgås med sina barn och barnbarn. När man endast träffar sina dotterdöttrar någon gång per år pga det enorma geografiska avståndet blir varje besök ofta en ny situation av lära-känna-igen. Oj vad du växt sen sist, jaha du kan stava till ditt namn nu, nehej du gillar inte strömming längre det gick ju när du var liten.
Så råkar jag överhöra jag ett av dessa tillfällen av bekantande mellan min far och min systerdotter. Det låter så här:
- Jaså du leker med dockor, vad heter han då, är det en sån där Kent??
(här kan jag inte riktigt avgöra: är min far så illa bevandrad i den amerikanska dockindustrin att han inte har koll på dessa världsberömda figurers namn? eller försöker han vara rolig?)
Min systerdotter skrattar i alla fall inte. Hon rynkar ihop ögonbrynen och replikerar:
- Det är ingen Kent, det är faktiskt en Barbie-hanne!
Jag skyller på för långvarigt umgänge med allehanda djurarter i deras omedelbara närhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar